Kan inte dölja vem man är? Min klasskamrat kommer överens en diskuterande text.

Kan inte dölja vem man är?

Idag känner jag lite trött men jag behöver att tänka på om vad jag ville skriva om boken. Jag har läst "SolStorm" till sidan sjuttioåtta den handlar om Rebecka känner sig inte hemmastadd med dem om det är det du fråga och hennes enkla förhållanden kommer från den känns hela tiden och därför jag får min intresse om den har fråga, "kan man inte dölja vem man är?

Å ena sidan ser man på hennes situationen i Kiruna dem tycker olika sidor av Rebecka. Hon vill glömma saker som hon inte gillar det händer på hennes liv när hon var ung. Därför hon väljer att gå vidare till ett nytt liv så det är anpassade det just nu.

Å andra sidan är det beror på situationen kan inte dölja vem man är, man kan säga att i hennes hemmastadd folk vet man åtminstone var man har folk. Det är svårt att dölja själv speciellt många tankar komma in och förlora självförtroende till bli deprimerad.

Jag tycker att kan dölja vem man är, är det beror på situationen och känsla speciellt att gå vidare till nytt liv. Så det kan vara lämna gamla själv att fortsatta till en ny person som är anpassade till det flyttande livet.  

Jag tyckte att det var lite örättvist

Samebarnen fick bo i kåtor och stugor. Stugorna liknar en kåta men väggarna är inte av tältduk utan av timmer, barnen känner sig hemma med eldstaden i mitten, i en murad spis, inte öppen härd. De bor 10 barn i varje kåta och här äter man och sköter hemarbete och de sova inte i en säng utan på lakan av björkris. Barnen skulle bo på ett annat sätt än andra barn för att de skulle lära sig jobba, sköter renar och hjälpa till hemma. Susanna Huuva tänkte att de är van att lyda andra. Hon började tänka på att det är inte bra, när hon själv byggde hus 1961. Samebarnen fick inte gå i vanlig skola enligt historiken Lennart Lundmark för att politiker tycker att barnen vill inte lära för mycket, de ville vara sköter renarna och jobba. Lagen om nomadskola är lagen om nomad som flyttar runt och samerna ska vara gå i nomadskola och polisen hämtade barnen från folkskolan och skjutsade dem till sameskolan. Rasismen i Sverige  tillbaka från 1800 talet samerna är undermålig och sämre människor. Regering ville inte samerna få smaka för mycket på civilisationen.Lapparna äro som barn likadant med barn. Samebarnen fick inte skratta på rasterna och de har särskilda läseböcker och läroböcker. Susanna tror att hon inte reagerade så mycket på den orättvist skolgången  för att de  van tvinga göra genom föräldrar. Hon sagt att det är inte bra samerna idag händer ingenting. Susanna tycker om samernas rätt till att leva sitt eget liv är det fortfarande samma förut och det är inte klocka. Susanna skulle vilja att det var för samerna idag skulle bestämma själv.

Respons på varandras diskuterande texter med Sandeep

Finns det ett liv efter döden?

Idag på den 06 november 2014 pratade vi om religion, spöken och livet efter döden mellan diskutera om boken Solstorm.

Jag skulle vilja prata om ett liv efter döden. Det vad tror jag i mitt liv. Jag alltid tror att det finns ett liv efter döden. Jag läste i skolan om den och hörde om den från andra i min hindu religionen. Vad ska bli nästa liv, ett bra liv eller dålig. Det alltid bror på vad vi gör i det här livet. Om vi är snäll vänlig person och ta hand om andra problem då får vi bra liv på nästa gång. Det vad läste jag och tror på den. På samtidit är det inte så lätt att vara snäll och hjälpa andra hela tiden eftersom livet är svårt att leva. Men vi måste försöka och pressa sig själv hård att ta livet på rätt väg.

Diskussionen var riktig bra idag ändå det fanns eleverna från olika religioner. Det fanns personer som håller inte på den.Man kan inte lärda andra om den att tro på den. Det är bra inre känsla och tro som man kan ha själv.  

	Ja	Nej
Rubriken är en fråga som man kan svara ja eller nej på? Eller en fråga med två sidor?	ja
Inledningen- Berättar den som skriver bakgrunden till sitt intresse för frågan?		nej
Presenteras frågan och dess två sidor?
Ja-sidan/ena sidan – Markeras sidan med nytt stycke?		nej
Får vi veta att det är ja-sidan som diskuteras i första meningen?	ja
Motiverar skribenten (den som skrivit texten) varför han eller hon svarar ja på frågan?	ja
Ges det exempel för att tydliggöra motiveringen?	ja
Nej-sidan/andra sidan – Markeras nej-sidan med nytt stycke?		nej
Får vi veta att det är nej-sidan som diskuteras i första meningen?		nej
Motiverar skribenten (den som skrivit texten) varför han eller hon svarar ja på frågan?		nej
Ges det exempel för att tydliggöra motiveringen?		nej
Slutsats summering – Markeras med nytt stycke?		nej
Är slutsatsen tydligt formulerad?		nej
Kommer du fram till samma sak genom att läsa texten?		nej

Min kommentar

Jag tycker att han har bra och intressant diskuterande texter att läsa. Han har skrivit bra på  rubriken och ja-sida/ena sidan men han behöver jobba vidare med inledning, markeras sidan med nytt stycke, får veta att det är nej-sidan och slutsats summering man kunna tydligt.

Lär man sig något när boken är svår?

Boken är svår att läsa speciellt eftersom jag inte tycker om spänningsromaner. Blir det intressant för mig att läsa mer? Varför vill jag lära mig mer om boken är svår? Från början är det väldigt svårt att förstå, särskilt när jag läser texten men efter lite diskussionen med klasskamrater och lärare blir det enklare att hänga med i boken.

Å ena sidan lär man sig mycket ord och det är en utmaning för mig att läsa den svåra boken eftersom jag behöver lära mer nya ord med hjälp ordlista. Det hjälper mig att utvecklas att läsa svårare böcker och jag gillar att läsa spänningsroman nu.

Å andra sidan läser att läsa en bok som är svårt att förstå innebär att det kan bli tråkigt att fortsätta lära något. Det blir ointressant att fortsätta läsa och det tar så lång tid att läsa meningar för att man måste titta i ordlistan hela tiden. Men om det är enkel bok går det snabbare att läsa och förstå.

Jag tror att lär man sig  mycket ord och utvecklar sina kunskaper och självförtroende samt ökar nivå om förståelse när boken är svår.

Skriva diskuterande text i grupp

Jimmy

Christie

Gladys

Jin Won

Tanyapong

Behövs man grammatikundervisning när man lär sig ett nytt språk?

När man kommer från andra land och flytta i Sverige man behöver lära sig ett nytt språk. Eftersom dem integrerar i samhället behöver man språket, men hur lära man sig språk? Behöver man grammatikundervisning? Man behövs grammatik eftersom det finns skillnad mellan tala och skriva. I andra sida det är mycket tid att lära sig grammatik.

Grammatikundervisning är viktigt man kan tala och skriva ordentligt. Om man inte lära sig grammatik det blir lättare att göra fel. Dessutom man lära sig att bygg olika meningar för egen hand genom grammatikundervisning.

Men i andra sida om bara fokusera mycket på grammatik så det är svårt att förbättra att prata eftersom kunskaper och grammatik behövs inte för att kommunicera. Exempelvis, eleverna i Korea som studerar engelska grammatik de är jätteduktiga att skriva men de kämpa att prata engelska.

Vi tror att grammatikundervisning är viktigt för att kunna prata om språket uppbyggnad och struktur. Grammatikundervisning blir hjälpsam för att lära sig ett nytt språk.